Skip to main content

Neon Neoff

2007 befann jag mig i en hyrbil någonstans i höstdimman mellan Västerås och Gävle. Vi hade startat i Göteborg på vår resa som skulle ta oss till min frus hemtrakter i Hälsingland. En resa på ca 70 mil. Efter en längre stunds resa började det kurra ordentligt i magen och vi stannade vid en korvkiosk/grill i en mindre ort vi passerade, en ort i storleksordningen att det finns en kyrka, en bensinmack och en korvkiosk. Jag stannade i bilen när min fru gick in för att köpa något vi kunde äta. Korvkiosken hade en neonskylt på taket i mindre bra skick.

Flera av av bokstäverna var trasiga och upplevelsen av det allmänt sjaskiga/förfallna analyserade jag där jag satt i dimman och betraktade. "-Det är väl tråkigt att urbaniseringen av Sverige gör att mindre orter blir så avfolkade att verksamheterna inte ens har råd att ordna sina skyltar" satt jag och spekulerade. Något som gjorde att jag bestämde mig för att man borde dokumentera och fotografera fenomenet runt om i landet. Projektet påbörjades 2008 när jag hade köpt min första digitala systemkamera och jag började raskt dokumentera.

Snabbt konstaterade jag att jag haft helt fel i min analys när jag satt där i dimman och väntade utanför korvkiosken. Fenomenet med halvtrasiga neonskyltar var betydligt större där utbudet av just neonskyltar var större. Många mindre orter har bytt ut skyltarna mot moderna ljuslådor eller andra lösningar och därför saknades ofta neonskyltar helt på flera platser. En annan anledning till fenomenet uppdagades då jag stötte på information om framtida förbud för användning av kvicksilver som i sin tur skulle leda till att alla neonrör som inte lyser rött(neonrör kan bara lysa rött) mer eller mindre skulle upphöra att tillverkas samt att yrkeskunskapen bakom glasböjningen börjat försvinna mer och mer i landet. Det gör att de lysande klassiska skyltarna är en kulturminnesmiljö som kommer att förändras samt mer och mer minska.

Sedan tidpunkten för projektstarten har det kommit LED-lösningar etc som gör att liknande skyltar kan tas fram även i framtiden. Projektet har tagit över fyra år och det är åtskilliga timmar bakom kamera och framförallt till fots och i bil för att finna dessa trasiga kulturminnesmärken. Hoppas ni uppskattar projektet och finner det lika intressant som jag.

Sebastian Grönkvist